Ung & Oövervinnlig

Teo är ung, outtröttlig och oövervinnlig. I alla fall i leken med Valle som till Teos stora lycka har betydigt sämre kondition och inte klarar att hänga med i svängarna någon längre stund. Teo utnyttjar sitt övertag till fullo och hans självförtroende växer för varje dag.

Tom däremot är ovanligt stillsam efter julhelgens träning som sedan följdes av en dags jakt i skogen. Själv är jag om möjligt ännu mera stillsam än jag brukar på grund av en mycket envis träningsvärk. Jag rör mig som en 80-åring. Helst rör jag mig inte alls. Att följa upp en dressyrlektion med en hopplektion två dagar senare är en mycket dålig idé - i alla fall om man inte suttit i sadeln på ett halvår. Straffet för att man fortfarande tror att man är ung och oövervinnlig är hårt och smärtsamt. Inte ens en lång session i bubbelbadet hjälper min stackars otränade kropp. Det gör ont överallt.

Vakthund, Knähund & Apportör

Det har varit en aktiv julhelg med en intensiv blandning av middagar, gäster, godis, ridlektioner, drinkar, glögg, skogspromenader (jag stannade hemma i fotöljen framför brasan) och skratt. Teo har haft det lite jobbigt då han varit lite osäker och uppstressad över att ett antal gäster cirkulerat i ”hans” annars så tysta och stilla hus. Han har ideligen känt sig tvungen att larma högljutt, vare gång någon rört sig i huset – och hans matte har inte varit särskilt förstående över hans vaktbehov, särskilt inte nattetid. Följden blir att han söker mycket stöd och följaktligen placerar han sig i mattes knä varje gång tillfälle ges. Det är jättemysigt de första tre minutrarna, men sedan blir det lite tungt, jobbigt och obekvämt att ständigt ha en vuxen labrador i knät…

Juldagen fick knähunden jobba endel då vi hade en riktigt bra träningsdag. Vi började med en Walk up som sedan kombinerades med två målområden för Linjetag och några svårigheter som Markeringar i vass och övergångar över en väg och in på ett annat fält. Soya gick riktigt bra och Tom skötte sig faktiskt också med sin tillfälliga och mycket hårt arbetade förare. Teo var lite uppstressad och okoncenterad och fick därför jobba onödigt mycket för att lösa varje apport, men fick i alla fall jobbet gjort. Efter pausen fortsatte vi med långa Markeringar och lätta Dubbelmarkeringar – då hade Teo stressat av och fungerade bra.

Det var tre trötta men mycket nöjda labradorer och förare som avslutade träningen i skymningen, då en stilig dovhjortstjur med en rejäl hornkrona klev in på träningsfältet och påminde om att det nu var de vilda djurens tur att ta över fältet.



Albin & Teo klädde upp sig på julafton!

Jul & Mattes älskling

Julfirandet i Tjuserum har nog varit bra med labradorögon mätt. Mycket uppmärksamhet, julklappar med diverse godbitar i, julmat för både hund och människor och gäster som inte har något emot att låta en labrador ta större delen av utrymmet i sängen.

Kvällen före julafton Teo fick en snusnäsduk i julklapp av Ing-Marie. Den är röd med trycket "Mattes älskling" på. Så sant som det var sagt!

Tom & Teo önskar God Jul!

(foto: I-M Andersson)

Livet med hund....

....kräver i vissa fall en stor portion tålamod. Jag kunde inte låta bli att skratta högt åt en kollegas mycket målande beskrivning av livet med en basenji:

"Min hund mår utmärkt. Hon kommer aldrig att vinna några lydnadstävlingar och väljer med utsökt precision ut de tillfällen då ordet 'Hit!' inte längre är något hon kan relatera till.

Det har en högst relativ charm att se en basenji stänga omvärlden helt ute och helt koncentrera sig på att jaga ikapp en eller par flyende harar. Särskilt som man vet att om det finns någonting som karaktäriserar en basenji, så är det uthållighet.

Man får utrusta sig med mycket korv (lammkorv är en favorit) hjula, slå kullerbyttor och på andra sätt göra sig intressant så kanske man lockas fånga hennes intresse. Fast mot gnagare är man chanslös."

Frusen & Träning

Det är mörkt och kallt ute och eftersom jag är väldigt frusen gör jag mitt bästa för att undvika att vara ute om det går... Det går att träna mycket i vardagsrummet! Just nu tränar vi på sidförflyttningar till höger (går bra förutsatt att (1) jag inte tappar balansen och (2) hunden låter bli att gå på mina fötter) och förflyttning bakåt (fungerar faktiskt utan komplikationer som de ovan).

I helgen var vi i alla fall ute och tränade lite apportering. Teo fick ett par Linjetag och några Dubbelmarkeringar. Fokuseringen var inte hundraprocentig på grund av löptik men alla skötte sig ändå bra. Vi avslutade med en mini-walk up med två labradorer och en border på linjen. Labradorerna fick förstås göra allt jobb men verkade trivas bra med den arbetsfördelningen.

Promenader & Presenter

Snälla kamrater turas om att promenera Teo när jag är borta i jobbet. Jag vågar med stor säkerhet påstå att alla promenerar längre med Teo än vad jag gör när jag är hemma. Därför får jag väl vara tacksam för att Teo trots det alltid tycker att det är roligt att matte kommer hem. I gårkväll när jag kom hem efter att ha varit borta hela dagen var det stor presentutdelning. Så snart jag slagit mig ner i fotöljen i vardagsrummet blev jag överöst med presenter. En vante, två gamla strumpor och ett par märgben - ja, han är så oerhört generös Teo!

Jag läste på Maria Sundbergs (Jaktyrans) tik Siris valpblogg att hon också hittat ett antal "märgben"... (länk>>).

Alltför ordningssamma människor

Tog med mig ett par dummys på promenaden i går. Lade ut en på en stig för att få ett långt, rakt, lätt Linjetag. Typiskt nog såg jag en människa närma sig precis när jag skulle skicka Teo så jag vände mig om och skickade honom på en Markering istället. En halv minut senare vänder jag mig om igen och skickar honom på Linjetaget. Men han kommer tillbaka utan att plocka up dummyn. Inte bra! Jag skickar igen. Han ligger kvar och söker men verkar inte hitta något. Han har blivit blind tänker jag och går ut för att peka på dummyn som jag lagt på stigen. Problemet är att jag inte hittar den fast jag var så säker på vart jag lagt den. Börjar fundera på om jag kanske är mer än lovligt förvirrad när jag efter 10 minuters letande tillsammans med Teo fotfarande inte hittat dummyn. Då får jag syn på den. Den ligger inte längre på stigen. Någon ordningsnazist har hängt upp dummyn på ett staket!

Sök & Lydnadsträning

Idag blev det dubbel träning. Lade ut ett, som jag tyckte, ganska lätt Sök i välbekant hagmark. Det var däremot djupt. De första apporterna gick bra, men sedan började han fråga. Det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Jag får nog låta bli att träna tecken ett tag framöver för jag vill inte att han ska bli osjälvständig.

Ridhusträningen gick bra idag. Men även där blev han lätt osäker, det är stor försiktighet som gäller i träningen vissa dagar. Idag körde vi Platsliggning, Sittande i grupp, Fritt följ och sedan avslutade vi med lite hopp där han mest fick hoppa, skutta och vara glad.

Viltspår-1:a för Vincent

Vincent tog en 1:a på sitt viltspårstest idag! Både domare, hund och matte rapporteras vara glada och nöjda med dagens övningar!

Julshower & Tomteöverfall

Idag har norrköpingsborna tagit med oss på en julmarknad, en maskeradhoppning och två julshower - i två olika ridhus. Allt på en dag. Det var tomtar, glitter, maskeradkostymer och så full fart på alla barn och ponnier! Teo tog allt med stort lugn tills en tioårig tomte råkade snubbla på honom. Det var i alla fall så jag uppfattade situationen. Teo däremot, såg ett rött monster som oprovocerat attackerade uppifrån. Han gjorde det första han kom att tänka på - han skrek högljutt på hjälp. Det fick tomten att snabbt lämna platsen. Det är bara att hoppas att han vågar sig tillbaka till julafton.

Regn & Promenadtvång

Vi hade väntat på en glimt av solen hela dagen. Men vid tre-tiden idag kunde vi inte skjuta upp det längre. Vi var tvungna att gå på promenad trots att regnet öste ner ute. Beväpnade med paraply och inslagna i regnkläder respektive regntäcke gav vi oss ut i skogen. Det finns ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder... Det var en jättemysig promenad. Mörkt, regningt och lerigt. Det är ett rent nöje att bo i Sverige vid den här tiden på året. Observera ironin.

Linjetag, tecken & nästan olydnad (!)

Teo fick följa med till jobbet idag, nåja till parkeringen i alla fall, så att vi kunde träna en stund på lunchen. Det är ju svårt annars att få möjlighet till träning när det ständigt är kolsvart ute. Körde linjetag på målområden som låg väldigt nära varandra och även lite teckenträning på kort avstånd.

De första minutrarna hade vi faktiskt lite olika åsikter - något som är mycket ovanligt när Teo och jag tränar. Tonåringar! Frågan var om jag skulle få bestämma åt vilket håll han skulle gå åt, eller om han själv skulle bestämma vilken dummy som skulle hämtas först. Som tur var lyckades vi snabbt komma överens om att det nog var bättre att jag fick bestämma i vilken ordning dummisarna skulle hämtas in. Teo är en snäll liten kille.

Middag en eller två gånger?

Ridhusträning i kväll. Körde några Inkallning med ställande, Fjärrdirigering sitt-ligg, Sättande och Platsliggning. Teo var inte helt skärpt. Han var lite uppstressad och okoncentrerad redan innan vi kom dit. Han ansåg nämligen att han inte hade fått mat och var väldigt upprörd.

Han hade fått mat. Möjligen åt han så fort att han snabbt glömde att han hade fått middag, eller också tyckte han att det var för lite - klagade gjorde han i vart fall. Han har kanske lärt sig av Tom i veckan. Tom är duktig på att hävda att han inte fått mat. En naturbegåvning rent av. Talangen lura människor att man inte fått sin mat så att man istället får middag två gånger ligger kanske i generna på en lab?

Helgens photo shoot

Operation aktivera Tom

Operation aktivera Tom inleddes så snart Teo och jag anlände till skogen i lördags. Började med två fält med fyra dummies på varje, fortsatte med att han fick leta mössor och vantar som jag gömt i trädgården, följt av två godissök inomhus. Sedan var han i alla fall lite nöjdare. Teo fick träna dirigeringstecken med hjälp av "klockan." Tecknen klarade han jättebra. Däremot var dummyhanteringen väldigt slarvig, men det brydde jag mig inte om den gången.

Operation aktivera Tom avslutades med det inte så populära momentet kloklippning; det innebär att Tom sitter i sin husses knä, hans matte har laddat upp med godis och jag klipper. När klotången börjar närmar sig tassen tycker Tom ibland att det är bäst att ta det säkra före det osäkra och vrålar högt för säkerhets skull. Ja, det finns tillfällen när det är det tur att det är långt till närmsta granne..

1:a pris i elitklass till Tassa

Mamma Tassa har tävlat i lydnad som omväxling till fågeljakterna. Tydligen hade hon beslutat att hennes tävlingsstrejk nu fick vara över - hon tog nämligen sitt andra första pris i elitklass idag! Resultatet blev 266 p och en nöjd matte!

Förstörd skönhetssömn pga osalig ande

Jag har varit i Göteborg i veckan och Teo fick sova över hos en kompis för första gången. Hans allra första "sleep over"!
SMS-meddelandet jag fick fram på förmiddagen får mig dock att tro att han eventuellt inte kommer att få sova över där så ofta framöver...

"Har besök av en osalig ande vid namn Teo. Denna ande drog igång vid kl 05.00. Kl 06.15 stod jag inte ut längre så då blev det rastning och mat. Sedan dess har anden Teo effektivt sett till att hacka min sömn i småbitar på olika sätt."

Skönhetssömn är överskattat tycker Teo...

European Cup för retriver i Italien

Lena och Searover Flaming Tanni kom tvåa individuellt båda dagarna! Näst bäst i Europa. Imponerande! År 2001 vann Lena Europacupen med Tannis mamma Searover Flame. Se www.searover.nu

Ungdomligt oförstånd?

I dag blev det dubbel träning. Nu har vi precis kommit hem från lydnadsträningen i ridhuset. Testade Inkallning med ställande för första gången sedan tävlingen. Det fungerade väldigt bra!

I förmiddags körde vi markeringar av det lite svårare slaget och ett sök. Det gick bra tills träningen var över och Teo rusade i full fart rakt in i ett fårstängsel. Vi få väl avskriva det som ungdomligt oförstånd. Eller också hade han otur när han tänkte.... Han försöker ju fortfarande gå in i Ingmaries hus genom kattluckan - varje gång han kommer dit. Trots att han varit för stor för att komma in genom kattluckan de senaste 15 månaderna...

Går som en klocka

Vi var ute och tränade med Teo och Soya idag och båda hundarna gick alldeles lysande!
Teo fick träna Framåt-Stopp-Vänster och Framåt-Stopp-Ut för tredje gången - han gick som en klocka. Han känns oerhört stabil just nu, det verkar som perioden av förvirring är över för den här gången. Vi avslutade med ett sök där hundarna fick gå ut växelvis, när en hund var på väg in fick den andra gå ut. Båda hundarna accepterade den svårigheten utan några som helst problem och jag är imponerad över hur mycket de har mognat de senaste månaderna!

Tikbesök

När jag kom hem från jobbet idag stack Soya ut huvudet från badrummet. Trots att det finns flera sköna hundkorgar och dynor i lägenheten har hon bestämt sig för att ligga på badrumsmattan. Och endast på badrumsmattan. Att få henne att lägga sig någonannanstans är det överhuvudtaget inte tal om. Jag säger då det; tur att jag inte köpte en tik!

I eftermiddags var vi ute i en park och lekte leken "Mosa Teo" - framgångsrikt. Såsmåningom lyckades Teo intressera henne för leken "Försök ta min pinne om du kan" istället, den leken trivdes han betydligt bättre med - då slapp han söka skydd hos matte hela tiden...

Sovmorgon

I morse hände något mycket ovanligt. Teo tog sovmorgon. Han var nog trött efter helgen då vi hann med besök både i Tjuserum och Toppetorp och dessutom avslutade med lydnadsträning i ridhuset på söndagkvällen. Varje morgon studsar Teo normalt sett alltid upp och viftar på svansen så snart klockan ringer. Ja, om han inte vaknat ännu tidigare förstås - vilket händer alltför ofta. Då anser han nämligen att jag också bör väckas snarast, även om klockan bara råkar vara fem på morgonen. Men i morse sov han sött trots att jag min vana trogen snoozade ett antal gånger. Det kanske finns hopp om fler sovmornar i framtiden?

Strålande dagsform!

Idag har Teo av någon anledning varit i strålande form. Vi körde några linjetag och en enklare dirigeringsövning (framåt-stopp-vänster/höger) på lunchen. Han var väldigt skärpt och löste den nya övningen bra. Efter jobbet tog vi sedan en sväng till brukshundklubben där vi tränade hopp, fritt följ och apportering med metallapport - han var på strålande humör och gick riktigt, riktigt bra! Vid sådana tillfällen är det faktiskt trots allt värt besväret att vara ute i kylan och träna!

Aktiv söndag

Vi har haft en aktiv dag i dag Teo och jag. Började med en joggingtur och fortsatte med annat nödvändigt ont, som tvätt och städning, innan cockervalpen Aron kom på besök.

Ikväll har vi varit i ridhuset och tränat med Emma & Camilla. Att träna några stycken i ett ridhus är nyttigt för hundarna för man tränar så mycket närmre varandra och störningarna blir så mycket större än vanligt. Bra koncentrationsträning för Teo. Det gäller att bara ta kommando av rätt matte!

Han fick mest göra saker han kan och är trygg med, men han fick också prova på att hämta en metallapport för första gången. Den tyckte han först var lite otäck. "Men okej jag kan väl hämta den där konstiga saken då, eftersom det verkar viktigt för dig matte!"

Träning & Motion

Igår fick Teo göra några nya övningar på träningen. Ett par enkla dubbelmarkeringar gick bra. Sedan gick vi vidare på en kort, basic dirigeringsövning: framåt-stopp-vänster. Det gick bra! Även om man inte kan säga att han är särskilt distinkt på pipan.

I morse var vi ute och cyklade en sväng. Ingen av oss tyckte att det var särskilt roligt. Men vad gör man inte för att hunden ska få motion och bli trött... Problemet är att Teo inte blev trött. Men jag är helt slut.

Glädje

Vi har tagit det försiktigt med träningen på sistone, dels för att Teo behövde lite vila efter en ganska intensiv träningsperiod, dels för att det verkar snurra lite i hjärnan på honom just nu. I söndags hoppade vi i alla fall in en stund på en kurs som Emma och Camilla hade, och körde linförighet en kvart ungefär. Teo blev jättelycklig och oerhört entusiastisk över träningen! Det är verkligen roligt att se hans glädje när han studsar fram vid sidan, både glad och förväntansfull!

Själv är jag inte lika glad, utan ganska fattig efter dagens veterinärbesök. En ögoninfektion den här gången. Han börjar bli dyr den här hunden. Fast å andra sidan är han förstås värd sin vikt i guld!

Tom & Teo maj-06

Det är inte lätt att skilja på höger och vänster

Körde några enkla teckenövningar på höger och vänster idag. Det gick bra till en början och jag var riktigt nöjd över att han inte var så förvirrad längre utan hade hjärnan påkopplad. Men det höll inte i sig så länge - såsmåningom kom förvirringen tillbaka. Vi fick återgå till att träna enkla linjetag istället. Det är inte lätt att skilja på höger och vänster när man är på väg att bli vuxen och har fått andra prioriteringar i livet.

Har människan inget vettigare att göra???

Igår var det dags för Teo att få prova att åka buss. Det har han aldrig gjort tidigare och jag tänkte att det är ju bra att träna på. Man gör ju ganska mycket för sin hund... jag fick se (onödigt) många gator i Lambohov. Teo skötte sig förstås exemplariskt.

När vi kom till ändhållplatsen och jag fortfarande satt kvar, kom chauffören fram och frågade om jag inte skulle gå av någon gång. Jag förklarade att jag åkte runt med bussen bara för att träna hunden. Chauffören kom från ett land där jag gissar att man inte lägger så mycket tid på att träna hundar - och definitivt inte tränar dem på att åka runt i en stadsbuss. Jag vet inte om det var hans minspel eller det faktum att han tittade på mej och skakade på huvudet, som fick mej att tro att han tyckte att jag borde skaffa mej en vettigare sysselsättning än att åka runt, runt i en stadsbuss med min hund på kvällarna. I femtio minuter...

Total förvirring

Andra könsmognadsperioden är på gång och det verkar snurra rejält i hjärnan på Teo. Hur man gör ett Sök har han till exempel helt glömt bort. Lade ut ett Sök i förra veckan och han förstod inte alls vad jag pratade om. "Sök? Det betyder väl att jag ska sätta mig vid mattes sida? Bäst jag sitter kvar här!" Matten fick plocka in dummysarna själv.

I går försökte jag mig på att träna Hopp på lydnadsplanen med hjälp av en riktningspinne som jag satt ner i backen på andra sidan hindret. Det började bra - han hoppade över hindret, tog sin frolic och satte sig sedan på kommando bredvid riktningspinnen. So far so good. Det var vid återhoppet som hans förvirrade labradorhjärna inte klarade mer... Vid kommandot "Hopp" sitter han stilla och tittar han förvirrat på matte. Går sedan ett varv runt riktningspinnen och funderar lite på vad han ska göra. Sedan bestämmer han sig för vad kommandot "Hopp" antagligen innebär: han sliter upp riktningspinnen ur backen, tar den i munnen, hoppar sedan elegant över hindret och sätter sig snyggt vid min sida.

Är du vaken? Ska vi gå upp nu? Ska vi gå upp nu?

Med en förkyld matte har de sista dagarna varit alltför stillsamma för Teos smak. På nätterna är han därför väldigt aktiv. Varje gång jag hostar rusar han glatt fram till sängen och frågar: Är du vaken? Ska vi gå upp nu? Ska vi gå upp nu? Och jag viftar bort honom. Inte lika glatt. Som tur är har Soya och Zack förbarmat sig över honom i veckan så han har i alla fall haft lite roligt leksällskap som uppskattar hans entusiasm.

Semestervecka för vissa

Teo har haft semester, tillbringat veckan i Tjuserum och haft det lugnt och skönt. Själv har jag sprungit runt i tunnelbanan i Stockholm större delen av veckan.

Sprungit, därför att det tar inte mer än omkring en minut att komma in i Stockholmstempot. Rusar från hotellet till T-banan, trots att jag är ute i god tid. Jag springer nerför rulltrappan mot tåget (för att vänta tre minuter till nästa tåg är ju fullständigt otänkbart). Tränger mig in i vagnen fast det redan är fullt och folk därinne mer eller mindre står på varandra (men att vänta tre minuter till nästa tåg är ju fullständigt otänkbart).

Av allt att döma har Teos vecka varit betydligt lugnare.











(foto: I-M Andersson)

Ladda i Lydnadsklass 2

Lilla vita syrran Ladda startade Lydnadsklass 2 i helgen och kunde lämna tävlingen med ett 1:a pris och 180 poäng!

Elitklassettor för Båne

Pappa Båne har varit i Norrland och tagit två raka 1:or i Elitklass. På provet som gick i Örebro i helgen fick han dock nöja sig med en 3:a. "Nyttigt för Stig" skämtade Mari, som tyckte att Stig behövde få veta att det minsann inte bara går att kliva in i elitklassen och ta en massa raka 1:or på det där viset.... Undrar om Stig håller med? På Mauds sida finns bilder från Örebroprovet!

Entusiasm & Krossat självförtroende

Igår träffade vi Emma och Trick för att köra ett pass på lydnadsplanen. För Teos del innebar det mest lite lekfull och lättsam träning den här gången eftersom han behöver lite vila. Men han var entusiastisk som vanligt!

Lika entusiastisk var han över min idé att vi skulle jogga efteråt. Jag var inte riktigt lika entusiastisk, men motion är ju nyttigt sägs det. När jag tyckte jag hade sprungit jättelänge och var helt slutkörd var jag tvungen att kolla på klockan för att kontrollera hur länge jag sprungit. Fyra minuter! Så det var bara att fortsätta lite till. Kom till en nedförsbacke där jag ökade tempot och sprang allt jag kunde. Wroooom - det bara blåste till när jag blev omsprungen av två galningar som rusade fram i 120 km i timman. Minst. Förbannade sportfånar. Jag tog Teo och mitt nedtrampade självförtroende och åkte hem.

Debut Lydnadsklass 2

Idag debuterade Teo i Lydnadsklass 2 i Linköping. Domare var Anders Svensson. Teo kändes ovanligt okoncentrad och jag gjorde ett par missar, men vi fick ändå ihop 172,5p. Ett 1:a pris och en 3:e placering!

Platsliggande: 10
Fritt följ: 9,5
Läggande: 8
Inkallande med ställande: 7,5
Sändande med ställande (rutan): 8
Apportering: 8
Fritt hopp över hinder: 9
Fjärrdirigering: 7 (ett dubbelkommando och satte sig upp när jag kommit tillbaka)
Helhetsintryck: 9

Teo har precis firat 1:a priset med två äppleskrutt och en skiva rostbiff....

Det finns inget dåligt väder?

Så har man stått ute i ösregnet i ett par timmar igen. Hundägare är inte kloka! Jag kanske inte behöver påpeka att det inte var min idé att träna i regnet?

Vi körde några lydnadsmoment tidigare på eftermiddagen. Det gick faktiskt bra - även om de som sagt var inte sitter helt ännu. Ikväll fick Teo först göra några Linjetag med störningar och det skötte han bra. Resten av tiden blev det mycket sitta och titta på för hans del. Det är ju alltid nyttigt. Men med tanke på vädret tror jag han ångrade att han inte tagit på sig sitt snygga regntäcke!

Äntligen action

Efter jaktprovsstarten har vi tagit det ganska lugnt och i princip bara tränat lydnadsmoment. Teo tycker visserligen att det är jättekul att träna lydnadsmoment - ja, eller vad som helst egentligen - men det är klart att han har en helt annan gnista och fart när det är jaktträning på gång! Idag fick han hämta in tre fåglar på ett litet sök. Entusiasmen var stor. Äntligen lite action i träningen igen!

Med flygplanet JAS signalsystem

En kollega gjorde en intressant jämförelse häromdagen: Teo sades likna flygplanet JAS signalsystem - överlägset bra, men så känsligt att föraren inte får göra minsta misstag vid signalgivningen, för då kraschar det...

En intressant iakttagelse! Jag förstörde nämligen Fjärrdirigeringen (ligg-sitt-ligg osv) idag. Samtidigt som jag gav Teo tecknet "sitt" svarade jag på en fråga från en person som stod bredvid. Svaret på frågan var "nej". Ett tyst "nej", men tillräckligt för att Teo skulle reagera och inte sätta sig upp fler gånger. Han hade ju mycket riktigt hört matte säga "nej" - och man vill ju absolut inte göra fel om man är Teo...








Liten sötnos, som 2006

Konsten att driva en människa till vansinne...

Konsten att driva en människa till vansinne är en konst Tom behärskar till fullo. Häromdagen fick jag för mig att jag skulle fotografera honom på agilitybanan. Jag parkerade honom på ena sidan en tunnel och placerade mig själv och kameran på andra sidan. Ut ur tunneln kom så den medelålders labradoren....och fortsatte i en väldig fart förbi mig, eftersom en väldigt intressant doft tydligen väntade längre bort på planen. Jag ropar. Han fortsätter oberörd nosa sig fram åt andra hållet. Jag ropar igen. Ingen reaktion.

Jag ser mig omkring för att kolla så att inga människor finns i närheten innan jag ilsket vrålar "Tom HIIIT !" med ett tonfall som skulle fått Teo att krypa ihop av skräck. Tom travar oberörd vidare. Åt andra hållet naturligtvis. Jag springer ifatt honom och hugger tag i nackskinnet. Han reagerar inte nämnvärt utan nosar vidare. Jag är riktigt arg och talar om det för honom. Ingen reaktion. Efter ett ögonblick tittar Tom förvånat upp på mig, precis som han just upptäckt mig, och säger "Nämen hej Cia! Är du också här idag?"

Labradorer i kloster

På grund av att matte hade planeringsdagar i Vadstena tvingades pojkarna gå i kloster ett par dagar. Teo vet ju hur man ska föra sig bland folk (det har han ärvt från sin mor påstås det) och hade inga problem med att bo på Klosterhotellet. Tom däremot uppskattade inte vistelsen lika mycket eftersom han var övertygad om att de gamla stentrapporna åt medelålders labradorer och att det spökade i hotellrummet. Att "spökena" i själva verket inte var något farligare än ett gäng överförfriskade landstingsanställda som råkade bo på samma våning, det trodde han helt enkelt inte på. Bäst att vara på sin vakt för säkerhets skull...

Syskonen Teo & Ladda fick varsitt förstapris i helgen.


Farfar Brim blev i helgen Norsk Jaktchampion och därmed även Nordisk Jaktchampion!

Jaktprov Glasriket

Upplägget såg ut så här i Nkl: 1 Transport fram till sjön, 2 Två enkelmarkeringar (skott), 3 Transport, 4 Linjetag/Närsök i anslutning till Sökområdet, 5 Sök (5-6 vilt), 6 Två enkelmarkeringar på land (skott), 7 Passivitet vid nästa hunds vattenarbete.

Söket var ca 70-80 m djupt, låg på båda sidorna om en kraftledningsgata och angränsade till sjön. De flesta hundar jag såg föll på söket, som var knepigare än det först såg ut. Ytterligare en hund fick dock en 1:a i Nkl, en flathane.

Protokollet för Teo innehöll följande:

Samarbetsvilja: Visar god samarbetsvilja i provets alla delar (5).
Sökarbete: Söker med rätt inställning och motivation. Täcker hela marken (5, 5).
Fart: Hög (5).
Uthållighet: Håller väl (5).
Näsa: Används väl (5).
Dirigerbarhet: Kan påverkas i huvudriktningen (4).
Markeringsförmåga: Koncentrerad med mycket bra uppföljning (5).
Skottreaktion: Uppmärksam (5).
Stadga: Stadig i skott och kast. Ngt enstaka svagt ljud kan uppfattas (5, 4).
Apporteringslust: Stor med snabba inlevereringar (5, 5).
Apportgrepp: I de flesta fall bra, ngt ovårdat på en del vilt. Lämnar i hand (4, 5, 4).
Simteknik: Simmar kraftfullt (5).
Vattenarbete: Kastar sig i, visar stor vattenpassion (5, 5).
Hundtolerans: ua (5).

Sammanfattande kritik: ”En hane som visar mycket stor arbetsvillighet och apporteringsglädje, samarbetar bra med sin förare och de blir därmed ett effektivt ekipage.”

Pris: 1:a.

Teos syrra Ladda startade på jaktprovet i Siggefora. Där gjorde hon ett bra jobb - och belönades även hon med en 1:a!

”Ja, så där enkelt kan det vara”

…sa domaren Sören Swärd och fortsatte ”Jag gillar din hund!” Det gör jag också, tänkte jag. Men eftersom jag stod mer eller mindre som paralyserad under tiden den öppna kritiken gavs fick jag inte fram så många ord. Om man går upp kl 4 på morgonen och inte startar förrän vid 10-tiden har man väldigt många timmar på sig att bli nervös. Och väntan tills man faktiskt får papper på det där 1:a priset blir väldigt, väldigt lång. För man vågar ju trots den fina kritiken inte riktigt ropa hej…

Men självklart är det värt allt besvär när man sedan sent omsider väl får det där pappret med 1:an i handen!

Tid & bristen på...

Vi har varit otroligt aktiva den här veckan. Undrar vad jag gjorde av all tid innan jag hade hund? Idag gick eftermiddagen åt till ett besök på brukshundsklubben. Tom fick springa ett par varv i joggingspåret medan Teo fick köra ett kort pass på lydnadsplanen. Det var länge sedan vi gjorde det och han var enormt entusiastisk! Vi körde några klass 2-moment och även om han inte på något sätt är färdig så såg det bra ut tyckte jag. Men vi behöver lite mer tid innan vi är färdiga för en start!

Hundhår, hundhår, överallt hundhår…

Trots att jag dammsuger golvet ständigt och har borstat hundarna i flera veckor är golvet ständigt täckt av en matta av hundhår. Enligt mina beräkningar borde jyckarna ha blivit flintskalliga för länge sedan, men de verkar ha hur mycket päls som helst…

Efter det dåliga träningspasset tidigare i veckan är det dags att göra ett nytt försök ikväll, den här gången med fågel för Teos del. Tom följer med för att hjälpa till om problem uppstår för ungdomarna. Sist vi tränade fick han hjälpa till att söka rätt på en bortkastad dummy – han fick söka av ett helt fält vilket tog säkert 15 minuter. Nu är det inget problem för honom att söka av ett helt fält; han har en sällan skådad arbetskapacitet och en enorm vilja att arbeta.

Något som dock tyvärr har gått honom spårlöst förbi är begreppet ”samarbetsvilja”. Om samarbete säger Tom som vi som jobbar inom det statliga: ”Det ingår inte i mitt uppdrag”.

Borta bra men matte bäst?

Teo har ju varit på semester i en vecka. Blivit bortskämd och haft det bra, precis som det ska vara när man är på semester. Som tur var verkade det i alla fall vara lite roligt att matte kom hem igen trots allt. Och det var väldigt viktigt att sitta i mattes knä hela kvällen - det är en ganska stor knähund jag har vid det här laget!

I går tränade vi fågel. Teo var onödigt het men för övrigt såg det bra ut. Men nu är det slut på skogslivet. Båda pojkarna är borstade, duschade och uppsnyggade - redo att följa med matte till sta'n igen.

Ingen tuffing

Teo fick göra ett lätt sök på fågel och ett par markeringar idag. Han behövde göra något lätt som han kunde lösa själv utan problem. Vi har ju börjat träna lite tecken och pipa de senaste veckorna och ganska snabbt blev han lite osäker och osjälvständig. Teo är ju en hund som absolut inte vill göra något fel. Om han inte är helt säker på att det han tänker göra är det jag vill, chansar han inte.

Nej, någon tuffing är han inte lille Teo. En kompis ettåriga son petade på ett av hans bakben i eftermiddags. Efter den "fruktansvärda" upplevelsen såg han till att det alltid var minst fem meter mellan honom själv och barnet resten av kvällen. Sådan ägare, sådan hund hörde jag någon mumla....

Skott- & Trutproblem

Teo har ju haft endel problem med att koncentrera sig så snart skott blir inblandade. I fredags körde vi därför fem markeringar med skott. Då brydde han sig överhuvudtaget inte om skotten och spikade markeringarna. There's no place like home antar jag. Han fungerar med skott i tryggheten på hemmaplan. Dagen efter gick vi runt vid skjutbanan och då blev han återigen uppstressad när det small. Ska inte utsätta honom för så mycket skott framöver utan hoppas att det mognar fram.

Idag tränade vi med fågel och Teo visade tyvärr igen vad han tycker om Trut. Alla andra fåglar tycker han är ok men Truten är ett problem. På vattnet funkar det förstås, men på land tvekar han och tar den först efter att jag sagt till. När han väl tagit den en gång tar han den utan problem nästa gång, men det hjälper ju inte så mycket i en provsituation...

Till sist körde vi en walk-up på tre hundar, där Tom som vanligt fick jobba mest medan ungdomarna fick träna stadga. Här var Teo helt exemplarisk och otroligt fast vid sidan!

Cosy trippelchampion!

SLCH SBCH Searover Cosy har tagit sin tredje 1:a i elitklass på jaktprov och kan nu även titulera sig SJCH! Inte vilken förare som helst får fram en hund till tre championat - vilket fantastiskt ekipage! Behöver jag nämna att jag är otroligt imponerad?

Teo i Garpenberg

Allmänbildad & Vältränad

Det tog mig några dagar ett hämta mig efter Searoverträffen. Teo klarade sig bättre, han kunde ju sova i bilen hela vägen hem. Förutom när jag väckte honom för att han skulle titta på en Dalahäst och när vi åkte över Dalälven... Även en labrador måste väl vara lite allmänbildad när det gäller Sveriges geografi och turistattraktioner?

Igår tränade vi lite igen; Linjetag och Ut-tecken. Ganska korta avstånd och lätta övningar. Bortsett från att jag hade viss svårighet att hålla ordning på armarna och höger/vänster, gick det riktigt bra. Sakta men säkert går det framåt!

För övrigt har veckan varit hård för Teo. Han har i flera dagar lekt med "Pitbull-labradoren". Hon hugger oavbrutet efter frambenen på motståndaren. Tur att Teo är så pass vig och vältränad att han lyckas rädda sig undan. Han är i väldigt bra kondition. Jag är nog..hm..inte i riktigt lika bra form. Om man ska uttrycka sig milt. Annat är det med Teo - han är numera både allmänbildad och vältränad!

10-12/8: Searoverträff i Dalarna

I fredags började Searoverträffen i Garpenberg, där ett 40-tal personer och betydligt fler hundar samlades. Tre av Teos syskon var där; Ladda, Vera och Imre. På fredagkvällen körde vi Teo, Imre och Vera på vatten/myrmark. Säkert den gyttjigaste och smutsigaste rutan av alla gissar jag - i alla fall om man ska gå efter vilken konstig färg hundarna hade efteråt... Det blev Markeringar och Linjetag med terrängbyten (vatten-vass-vatten-vass och land-vass-land). Det fungerade bra, det märks att Teo har fått mer erfarenhet av just terrängbyten på sista tiden.

På lördagen var det dags för Working Test:

Ruta 2, Anki Andersson. A: Skott - Markering bredvid en sjö. B: Markering i en vassrugge i sjön. Teo blev uppstressad av skottet, missade markeringen och fick söka runt innan han hittade dummyn. Markeringen i sjön gick bra, men där släppte han dummyn på mina fötter. 14 p.
Ruta 3, Ingela Funk. Två enkelmarkeringar (åt olika håll) i långt gräs. Teo spikade båda markeringarna. Avdrag för onödigt dubbelkommando (sitt-stanna) och beröring av hund. 18 p.
Ruta 4, Malu Marx (Schweiz/England). A: Skott - Markering. Lämnas. Vänd 90 grader. B: Markering. Lämnas. Vänd tillbaka. C: Linjetag först på A, sedan på B. Gick väldigt bra. Avdrag för ett pip från Teo. 19 p.
Ruta 5, Daniel Marx (Schweiz/England). Skott, Linjetag, Närsök/Dirigering (2 dummies). Skytt mellan förare och sökområde. Teo gick ut för långt. Eftersom jag inte kört in tecknen ännu ville jag inte lägga mig i och det blev ett sök. 11 p.
Ruta 1, Lena Bratsberg. Sök/Närsök(/Linjetag) på vatten i vass. Startpunkt ca 15 m från skytten. A: Skott. B: Transport fram till skytt. C: Hämta 2 dummies. Teo hittade den första direkt. Gick ut för långt när han skulle hämta nummer två, blåste in honom och då kom han rakt på dummy två. 19 p.

Totalt 81 p vilket gav en 4:e plats i NKL. Vann NKL gjorde Vera på 87 p, följd av Dike/I-L Djurberg (84 p), Gem/Cina Lundin (83 p), Teo (81 p) och Ladda (77 p) (top 5 i NKL). Searovermästerskapet vanns av Arraks/Maria som fick hela 95 p, en poäng mer än mamma Cosy/Maud. Även Imre gick bra och slutade på 74 p i NKL. Mamma Tassa kom 5:a i EKL på 83 p.

I morse började dagen med att Malu visade endel valpträning. Därefter åkte NKL-hundarna iväg med Malou till ett fält där vi körde en Walk-up med Linjetag mot två målområden varvat med markeringar. Här gick Teo bra - han har ofta lättare att koncentrera sig när han är trött.

Efter lunch gick vi med Anki till gårdagens Ruta 2. Det visade sig att fler än Teo haft problem vid den här rutan som vid första anblicken verkade så lätt. Teo fick först hämta en markering utan skott vilket gick utan problem. När det kom skott med i bilden blev det dock svårare, han tittade på skytten och missade markeringen. Försök nummer två gick bra så då drog vi oss tillbaka och påbörjade den långa resan söderut istället.

Linjetag & Minusgrader

Efter en och en halv veckas träningssemester startade vi upp med några övningar på Linjetag med störningar. Det var lätta övningar så det fungerade bra. Men så fort det blir lite avstånd försvinner linjen, vi har lite att jobba på där. Vi ska köra samma övningar i morgon och öka avståndet lite.

På förmiddagen var vi borta vid sjön en sväng och badade. Teo tyckte förstås att det var roligt och njöt betydligt mer av badet än vad jag gjorde. Om jag ska vara ärlig satt jag mest på bryggan. Det var jättekallt i vattnet. Minusgrader. Så gott som i alla fall.

Anna & Rikard

Lilla Retrivermästerskapet

Idag gick Lilla Retrivermästerskapet (inofficiellt) i Västerby utanför Linköping. Provbäst av 46 startande blev Tanni-dottern Rally (Searover Tan's Glory) efter en nästintill felfri uppvisning. Ytterligare två hundar fick 1:or i viltklassen; Masterkey's Cal Golden Promise och Teo. I dummyklassen slog Soya till och blev bästa hund!

Upplägget i viltklassen var följande: 1 Två Enkelmarkeringar med skott (trut, kråka), 2 Transport till sjön, 3 Enkelmarkering med skott på vatten (and), 4 Sök (2 vilt), 5 Helt om för Linjetag (kaja), 6 Åter till Söket (3 vilt), 7 Passivitet vid nästa hunds Enkelmarkeringar.

Teo tvekade ett par sekunder innan han plockade upp truten på första markeringen och då gick jag på med pipan. För övrigt gick han väldigt bra och det fanns egentligen inget mer att anmärka på. Han var lugn, stabil, effektiv och gjorde som domaren uttryckte det "ett skitbra jobb"!

Dirigeringsträning i Stjärnhov

Idag har vi varit i Stjärnhov hos Maria Sundberg för att köra dirigeringsträning. Jag har tränat lite tecken med Teo tidigare, men bara mycket enkla övningar. På förmiddagen körde vi Linjetag med störning, Höger, Vänster och Ut (alla mot målområde). Det blev även en liten Walk-up som avslut innan lunch. Teo fungerade väldigt bra på förmiddagen och själv fick jag en nyttig insikt i vilka invanda, onödiga småfel jag gör utan att tänka på det. Man är ju sällan så tydlig som man tror!

På eftermiddagen blev det Linjetag med störning och skott. Då började Teo stressa upp sig men han var tyst och stilla och gick bra trots det. Han hakade dock upp sig rejält på ett Linjetag-Stopp-Högertecken som var betydligt svårare än han var van vid, men det löste sig med lite hjälp.














Vänsterhanden ligger för en gångs skull där den ska... (Foto: Flash Bilaj)

Knall & Fall

Idag körde vi fem markeringar med skott. Teo tittade inte på skytten utan på kastaren den här gången, men även om det inte syns på honom är han störd av skotten. Han tar fortfarande inte markeringar med skott lika bra som han normalt sett gör, utan skott. Men det kommer väl med tiden, han får lära sig allteftersom.

Jag har också lärt Carol endel om svenskar och Sverige idag... Teo och Valle lekte och sprang runt som tokiga medan Carol intet ont anande stod mitt på gräsmattan med en bukett blommor i handen. Mitt i leken råkade Valle missbedöma avståndet och flög plötsligt rakt i magen på Carol. Liksom i en tecknad film i slow motion flög hon upp i luften, vändes vågrät för att sedan fortfarande vågrät ramla i backen med ett präktigt magplask. Blommorna ströddes vackert runtomkring henne. Jag skrattade så jag grät. När jag efter lång tid väl återfått talförmågan och frågade om det gått bra fick jag ett argt "Nej!" till svar. Då gjorde jag en kulturell insats och förklarade att om en svensk frågar hur det är svarar man alltid "Bra!" även om man har hjärnskakning och ett brutet ben. Är inte säker på att hon uppskattade lärdomarna i svenskhet - hon ska visst åka hem i morgon....

Inventering viltfrys

Vi gjorde en insats för att inventera och frosta av den gamla nedisade viltfrysen igår. Det var en mindre trevlig uppgift, om jag ska uttrycka mig diplomatiskt. Den visade sig innehålla ett stort gäng skator, ett par kajor och några älgklövar. Plus endel annat obestämbart otrevligt som jag helst inte vill se igen… Men nu ligger fåglarna ordentligt sorterade i den nya frysboxen!

Teo fick ett Sök på Duva, Trut, Kaja. Det gick bra, ingen tvekan på viltet. Efter Söket skulle vi köra ett Linjetag, men det sitter inte ordentligt. Han går ut rakt ca 10 meter, sedan börjar han vingla. Vi skulle behöva träna några markeringar med skott också för jag märkte sist vi tränade att han tittade på skytten i skottet istället för den som kastade och missade nästan markeringen. Vi får se vad som hinns med i veckan!

Träningsdag för Soya & Teo

Soya och Teo ska vara med på ett inofficiellt träningsprov nästa vecka, Soya på dummies och Teo på vilt. Detta för att testa dem lite och se om de är mogna för att starta jaktprov i höst eller om de behöver mer tid och får vänta med start tills i vår istället. Teo får svårt att koncentrera sig när det blir för mycket skott och händelser runtomkring, så det är möjligt att han behöver lite mer tid på sig att mogna.

I dag lade vi i alla fall upp träningen som ett lättare NKL-prov; två enkelmarkeringar (ett skott), Linjetag/Närsök (ett skott), Sök och två enkelmarkeringar på vatten. Tom fick gå med som störning och testare av hur ungdomarna klarade att sitta passiva. Det gick bra, båda hundarna skötte sig över förväntan bra!

Soya & Teo

Tripp till Norrland för träning

Vi har varit i Norrland! Ja, eller Eskilstuna då. Långt bort var det i vilket fall. Mari (med mamma Tassa och syrran Ladda) och Maud (med Cosy & Kelly) var snälla och ordnade viltträning åt Teo första kvällen då han fick testa en hel del nytt vilt, bl a Trut, Rapphöna och Knipa. Truten var måttligt populär. Sedan blev det markeringar med dold nedslagsplats och terrängbyte. Det har ju varit lite dåligt med träningen på den fronten så det blev lite svårt för honom men det löste sig såsmåningom. Tjejerna däremot var i högform!

Dag två utökades sällskapet med Malin (med syrran Vera) och ytterligare två Searover-hundar från Stockholm (Cosys Arraks och Flaming Tigger). Det blev fler markeringar med dold nedslagsplats och terrängbyte (på myrmark t ex vatten-ö-vatten) och några linjetag till markeringsområdet. Det tog ett tag innan Teo förstod att han var tvungen att ta sig över ön och därefter hoppa i vattnet på andra sidan, men såsmåningom ramlade poletten ner. Det blev fantastiskt bra träning!


























Förutom den träningen jag fick jag lära mig endel annan viktig kunskap:
1 Det är väldigt långt till Eskilstuna. Jag ska inte åka dit så ofta.
2 Det går faktiskt att frakta fem (5) labradorer i bagageutrymmet på en Volvo kombi.
3 Jag har en skrotbil (upplysning från Maris son).














Teo, Kelly, Cosy, Ladda, Tassa

Träning på fågel och kanin

På valpträffen som Mari, Stig och Maria ordnade tidigt i våras fick Teo testa ett par markeringar med fågel för första gången och på träningsdagen hos Maria för någon månad sedan körde vi med flera olika sorters vilt. För övrigt har det inte blivit någon viltträning alls för Teos del. Det är så mycket enklare och bekvämare att träna med dummies! Men man kan ju inte skjuta upp saker och ting hur länge som helst så idag plockade jag fram ett par gamla kajor, en skata och min nytillverkade kanin för att göra en insats på viltträningssidan.

Vi började med tre enkelmarkeringar på fåglarna. Efter en liten tvekan på första fågeln plockade han in dem utan problem. Sedan lade jag ut ett sök på dessa fyra vilt. Där tittade han lite konfunderat på min kanin men tog den efter ett Apportkommando och plockade in fåglarna utan tvekan. På hemvägen körde jag några Linjetag på kaninen och då försvann all tvekan inför den också. Så nu sitter jag här och känner mig nöjd över att jag har gjort min plikt och kastat lite fågel … och är även nöjd över att fågelliken är tillbaka i frysen och att jag förhoppningsvis inte behöver hantera dem igen på ett tag… Dummies är en bra uppfinning.

Träning & Grishund

I morse tog jag för första gången med mig Teo ut på ett träningspass för matte; en joggingtur. Det gick bra, han hade den goda smaken att springa snällt hela tiden. Tom däremot, som inte tar någon hänsyn till andras känslor, brukar nöja sig med att gå fort medan jag springer så mycket jag orkar. Det är definitivt inte bra för mitt självförtroende!

Teo har också fått ett par mycket korta träningspass de senaste dagarna, då vi bara kört Ut-tecken. Så länge jag inte blandar in något annat går det bra. För övrigt har vi inte gjort mycket. Teo gjorde däremot en egen utflykt ut i vetefältet i eftermiddags. När han kom tillbaka stank han gris. Ett totalt onödigt inslag i den svenska faunan om jag får säga vad jag tycker… Det blev storrengöring från topp till tå inklusive tandborstning och tre schamponeringar. Efter de tre schamponeringarna luktade Teo -- fortfarande gris… Ordet ”grishund” har fått en ny innebörd.

Översvämning

Dessvärre är det inte en sjö Tom badar i utan vägen till Tjuserum...

Entusiastisk Attack-labrador

Då har vi dragit igång träningen igen. Vi har kört några pass de sista dagarna och ekipaget består just nu av en mycket entusiastisk hund och en för tillfället något oentusiastisk och oigenomtänkt matte. Bäst jag skärper mig! Ut-tecken står högst på listan just nu. Det fungerade bra idag men är inte klart, framför allt har vi inte kört det på längre avstånd.

Teos entusiasm höll i sig även på eftermiddagens besök i Fornåsa där han i lekte med Helene. I vanlig ordning avslutade han med att skalla henne med en sådan smäll att man blev orolig för att tänderna skulle ramla ut på någon av dem. I vanlig ordning kollar Helene om glasögonen är hela och säger förvånat "Jag hade glömt att unghundar kan vara sådär vilda". Precis samma sak som hon sa sist de träffades och han skallade henne ... dags att börja lära sig av sina misstag? Det är faktiskt förenat med viss fara att busa med en Attack-labrador!

Olika åsikter om semester

Teo har ingen förståelse för begreppet "semester". Och han förstår definitivt inte poängen med att ligga stilla och läsa en bok! Han tycker att det är oerhört frustrerande att jag ligger kvar i sängen och läser. Jag bläddrar ju i boken. Alltså är matte vaken. Alltså borde matte gå upp - och hitta på något roligt! Han går några vändor fram och tillbaka i sovrummet i väntan på att något ska hända. När det inte gör det kommer han fram och lägger huvudet tungt i boken och tittar på mig med uppfodrande blick. När matte fortfarande inte reagerar kommer det sedan upp en tass mitt i boken. Sedan ytterligare en... Det får vara nog med semester tycker Teo. Vi har lite olika åsikter ibland.

Ranch Horse Classic

Sjuk igen

Teo är sjuk igen! Ja, nu är det ju faktiskt ett tag sedan sist - men det får allt gärna bli lite längre än såhär mellan gångerna! Träningssemestern blir lite förlängd och han får ägna sig åt lättare arbete som godissök på gräsmattan. Ett ganska intressant arbete för en labrador verkar det som, båda hundarna är som små ljus när de förstår vad som är på gång...

Smultronplockning som hobby

Teo har haft semester sista veckan och mest lekt och gjort lättsamma saker. De senaste dagarna har han visat stor begåvning när det gäller smultronplockning och vi har gjort vårt bästa för att rensa skogarna runt Tjuserum och Toppetorp på smultron. Han är fenomenal när det gäller att hitta platser där det växer smultron! Tyvärr är han ju också ganska snabb så han ligger alltid steget före och hinner både äta och trampa ner fler smultron än alla andra – till övriga sällskapets stora förtret. Tom tycker att smultronplockning är en löjlig hobby och ägnar mest tid åt att försöka vattna smultronen istället…

Norsk seger i svenska Unghundsderbyt för retriver

Regnet öste ner hela dagen och efter tio minuter började mina dyra goretexkängor läcka in vatten…. Typisk svensk sommardag. Trots vädret var uppslutningen av hundar och medföljande ägare stor. Nästan 130 retrivrar i åldrarna 9 månader upp till 2 år var anmälda.

Dessa instruktioner gällde: Inte skicka hunden förrän domaren knackat på axeln, hund som knallade fick 0:a. Att ta tillbaka hunden och skicka om gav även det en 0:a. Skott avfyrades på samtliga stationer.

Ruta 1 (domare: Birgitta Staflund), 16p. Markering där dummyn landade dold, bakom en kulle. Teo sökte av framsidan av kullen innan han förstod att dummyn fanns på baksidan.
Ruta 3 (Anki Andersson), 0p. Markering där dummyn hamnade i en liten vassrugge vid strandkanten, hunden skickades från en punkt långt upp på land så man såg inte hunden nere vid strandkanten. Teo sökte på öppet vatten och sedan på land men gick aldrig in i vassruggen. Tyvärr är han ju inte dirigerbar ännu så det finns inte så mycket att säga om den saken.
Ruta 4 (Reine Hansson), 18p. Vattenmarkering, hunden skickades från en punkt ca 10m upp på land. Spikade markeringen och lämnade av bra men fick avdrag för att han travade tillbaka på hemvägen, samt att jag använde pipan.
Ruta 5 (Janne Wiberg), 19p. Sök i skogsdunge, 2 av 4 utlagda dummys skulle hämtas in. Vid startpunkten låg en gren som hunden var tvungen att hoppa över på ut- och hemvägen. Gick riktigt bra.
Ruta 2 (Graham Roberts), 15p. Markering på andra sidan en 4-5m bred å, startpunkt ca 10m från ån, simning över ån med dummy på hemvägen. Teo markerade inte ordentligt, simmade över men gick tillbaka i vattnet och sökte och sedan på land igen där han hittade den. Lämnade av bra. Tråkigt att just den rutan inte gick bättre eftersom vi ändå tränat det ett par gånger utan problem.

Slutsumman för syskonen blev: Teo 68p, Ladda 70p och Vera som tyvärr knallade på fyra rutor slutade på 12p. Det var lite tråkigt att Teo, som normalt sett sköter markeringar så bra, inte markerade ordentligt. Men situationen med alla människor, hundar och skott blev nog lite för mycket för honom – koncentrationsförmågan var inte på topp. Jag borde ha förberett honom bättre innan jag gick till första rutan. Men så är det att vara orutinerad… Poängen blev ju ändå hyfsade. Det blev väldigt bra träning inför framtida liknande tävlingssituationer – både för Teo och matte…

Fjorton hundar gick till final. Elva av dessa var labradorer och fem (!) av finalhundarna var från Searoverkullen efter Tasco Brimstone och Streamlight Searover Kitty. Jag gissar att Inga-Lena (Djurbergas) och Lena (Searover) var nöjda med dagen! Yngst i finalen var Teos halvbror Birk (äg Maria Sundberg, Jaktyrans) som bara är tio månader och enda startande i den kullen.

Finalen började med att en markering kastades, ekipaget fick sedan göra en helomvändning och hämta in en blind dummy på andra sidan för att sedan göra en helomvändning igen för att hämta in den markering som kastades först. Linjetaget/Dirigeringen blev svår för många av hundarna. Segern gick slutligen till en norrman med Searover Kit’s Dog.

Den Ordentliga & Den Galna

Det har blivit endel träning de senaste dagarna. Häromdagen avbröts träningen hastigt och lustigt då fältet intogs av en grävling och ett rådjur som dessutom var osams. Den ena stampade och sparkade vilt omkring sig medan den andra spottade och fräste. Nästan som på jobbet… Nåja, det har i alla fall blivit endel träning, med blandat resultat.

Tom har fått jobba hårt för att Teo ska träna passivitet, men det gör han så gärna. De är olika som natt och dag.

Ordentliga lilla Teo tittar på markeringen, springer ut, hoppar elegant över den stora grenen, stannar till för att plocka upp dummyn, hoppar elegant över den stora grenen, kommer tillbaka och sätter sig prydligt hos matte.

Galna medelålders Tom rivstartar och lämnar ett moln av damm bakom sig. Pang – han ångar rakt igenom den stora grenen, plockar upp dummyn (och all eventuell vegetation i närheten av den) utan att ens sakta ner farten och studsar 5 sekunder senare runt husse i väntan på nästa dummy.

Den Ordentliga gör sitt bästa för att hålla ordning på den Galna

Träning, Bad & Hundlycka

I går kväll tränade vi tillsammans med en labbetik. Teo fick några markeringar i vass, ett problem som han löste bra trots att han fick kämpa lite. Tiken knallade på en av Teos markeringar och det slutade med att båda hundarna kom simmades bredvid varandra tillbaka mot stranden med dummyn i munnen. Så fel det blev, men så bedårande söta de var där de kom simmandes med dummyn som två parhästar! Körde lite tecken också (höger, vänster, ut), det har inte blivit så mycket träning på det hittills tyvärr, men vi får ta det i sommar.

I förmiddags åkte vi till ett badställe och Teo fick bada och det var sedan tänkt att han skulle ligga i skuggan ca 5 meter från matte. Nu tyckte Teo att det var alldeles förskräckligt att han skulle behöva ligga så långt bort, ja världen rasade i princip samman, så efter att ha tröttnat på hans olyckliga blickar fick han ligga var han ville. På min filt förstås. Nära. Att dela min filt med en blöt labrador i 30 graders värme var väl inte riktigt vad jag hade tänkt mej - men huvudsaken är ju att hunden är lycklig...

Varmt!

Teo är seg och frustrerad över värmen. Därför har det tyvärr inte blivit så mycket tränat de sista dagarna. Det har ju däremot varit ett bra tillfälle att träna vatten så det har vi gjort litegrann. Igår såg avlämningarna faktiskt bra ut! Visserligen är han mycket missnöjd med att inte få skaka sig direkt när han kommer upp, men han accepterar i alla fall att han inte får. Möjligen svär han tyst över matte på sitt försynta sätt...

Det är bara en vecka kvar till Unghundsderbyt. Vi är egentligen inte färdiga för en start riktigt ännu, men jag hoppas att det i alla fall ska bli bra träning för oss båda!

Lyckad träningsdag i Stjärnhov

Igår var vi på träningsdag hos Maria Sundberg; Inför NKL-start. Förmiddagen bestod av de moment som ingår i NKL B-prov med följande upplägg: 1 Två enkelmarkeringar på land (mås, skott) 2 Två enkelmarkeringar på vatten (and, skott) 3 Linjetag/Närsök (kaja) 4 Sök (duva, and, mås, kanin).

På minussidan hade vi en viss tvekan på första fågeln och på kaninen, samt dåliga avlämningar efter vattenarbetet. På det stora hela skötte sig Teo riktigt bra tyckte jag.

På eftermiddagen blev det endel stadge- och lydnadsövningar på linje. Det gick också bra. Han är väldigt stabil trots diverse svåra retningar när jag står en bit bort. När jag stod bredvid och på linjen var han ofta lite på gränsen, men skötte sig ändå. Eftermiddagen fortsatte med markeringar med terrängbyte, markeringar över sumpmark i vatten och övningar på avlämningar efter vattenarbete. Det var kallt i sjön...

Ett år har gått!

Drygt ett år har gått sedan bilden där Tom skeptiskt granskar nyförvärvet togs. Tom anser fortfarande att det var ett ganska onödigt köp - men själv är jag väldigt nöjd!

En älskad vän:
Chattanooga

En inte så lysande idé

Man kan nog lugnt säga att jag försummat hästarna sedan jag köpte Teo. I går hade jag i alla fall bestämt att jag skulle ta ut Chattis på kvällen. Innan dess kom jag på den lysande iden att jag skulle rida en timmas lektion på eftermiddagen. Engelsk ridning. Det har jag inte sysslat med på 6-7 år, men det är ju bra med motion och jag är ju ändå i hyfsat bra form. Det blev en mycket plågsam timma. Därefter åkte jag högröd i ansiktet och med darrande ben till nästa stall där Agneta på ett eller annat sätt lyckades baxa upp mig på nästa häst. Det blev en kort och mycket stillsam ridtur för Chattis.

I morse vaknade jag tidigt och förbannade alla extremt korkade idéer som jag fick igår. Det är inte bra med motion. Jag är inte alls i hyfsat bra form. Fötterna känns visserligen bra. Och ansiktet fungerar också. Men för övrigt värker det något fruktansvärt i varje liten muskel i hela kroppen! Till och med att andas gör ont. Jag rör mig som en 80-åring. Att rida idag igen var liksom inte aktuellt – det fick bli fika på Gränsö Slott med Teo och Albin istället.

Mycket skötsamma kompisar på Gränsöutflykt

Kriget mot krypen

Jag är inte så förtjust i vissa kryp. Fästingar är till exempel rätt otäcka. Jag löser problemet genom att bespruta hundarna. Om någon fästing ändå skulle sätta sig fast försöker jag få någon annan att ta bort den. Det går sådär.

Ett annat kryp jag har svårt för är kackerlackor. Särskilt de där stora kackerlackorna som ger ifrån sig ett rasslande ljud när de springer över golvet i mörkret. Efter ett antal resor i kackerlackstäta länder har jag genom åren har jag utvecklat en noggrann strategi för att lösa det problemet. På morgonen tänder jag lyset och spanar noggrant över golvet innan jag sätter ner fötterna. Sedan springer jag till badrumsdörren. Slår upp den utan att gå in. Om inget ljud hörs tar jag ett steg framåt och tänder ljuset i badrummet. Väntar. Spanar noga in i badrummet. Kollar hörnen. Väntar lite till för säkerhets skull för att vara säker på att det är fritt fram. Skulle en kackerlacka befinna sig i rummet gör jag som med fästingproblemet, jag ber någon annan skrämma bort den. Nu tyckte ”någon annan” visserligen att krypen var lika otäcka som jag tyckte, men eftersom det vore en alltför stor prestigeförlust att erkänna det valde han (Jörgen) ändå alltid att ta hand om krypen ändå. Det är jobbigt att vara tuff…

Hundarna fick göra ett enkelt sök i skogen idag. Efter det skogsbesöket kröp det fästingar överallt. Och det fanns ingen annan än jag själv här som kunde lösa problemet. Jag fick plocka bort dem själv. Tror jag ska åka tillbaka till sta’n snarast möjligt faktiskt…

En fjordhäst på lydnadsplanen?

Oj, vad mycket träning....igår råkade det bli dubbla pass för Teo. Efter att inte ha varit på lydnadsplanen på flera veckor blev det nu flera dagar i rad. Vi fick lite hjälp av Emma i går kväll och körde Rutan, Platsliggning och Hopp. Och ja, det kanske blir en start i Lydnadsklass 2 såsmåningom i alla fall!

Emma tränade inför elitklass med sin border - och det är bara att inse; det är skillnad på hund och hund. Jag läste någon insändare i en hundtidning där någon skrivit ungefär såhär: att starta med en annan ras än border collie på lydnadstävling är lite som att starta en fjordhäst i en Grand Prixhoppning. Tanken på att starta en fjording i Grand Prix får mej ju att le litegrann måste jag säga...och visst ligger det något i det.

Därför är det bäst att vi som har fjordingar på lydnadsplanen håller tummarna lite extra för Cosy i Lydnads-SM! Go Cosy, go!

Lättlärd!

Teo har semester från apportering i ett par dagar. Istället tog vi en sväng ut till brukshundklubben idag och tränade på ett par moment till Lydnadsklass 2. Körde lite Fritt följ som gick fint, gjorde sedan ett försök att träna på att skicka honom till rutan med koner. Nu vet jag inte om jag gjorde rätt enligt konstens alla regler (antagligen inte) - men till rutan sprang han i alla fall varje gång! Lättlärd var ordet!

Strålande resultat för Ladda!

Syster Ladda tog sin första 1:a i Lydnadsklass 1 idag med strålande poäng – 193p!

Hårt pass & Trötta hundar

Det är två ganska stillsamma pojkar som vilar på golvet efter förmiddagens träningspass. Teo har varit lite slö och okoncentrerad de senaste dagarna – han tycker inte om när det är varmt – men i dag var han betydligt mer skärpt. Vi började med att gå på cirkel med båda hundarna medan markeringar kastades på fältet. Poängen var att Teo skulle träna på att vara tyst och stilla när en annan hund jobbar så han fick bara hämta två. Desto fler fick Tom som fick jobba hårt, jag tror att det är första gången jag sett honom trött! Galna Tom har nämligen ett sällan skådat tempo och satsar till 110% på att hämta sina markeringar. Att spara på krutet är inte hans grej.

Vi fortsatte med Markeringar över ån. Marken på andra sidan ån var lite svår, sumpmark med hålor som dummyn ramlade ner i, men det fixade båda hundarna bra. Tom började dock se lite sliten och nästan stillsam ut, men det gick över så snart vi kom till sjön... Sjön blev alltså nästa station och där fick Teo en markering (med störning på hemvägen), följt av två linjetag. Där har vi förstås fortfarande problemet att han släpper dummyn när han kommer upp och skakar sig. Borsett från det sköter han vattenarbetet bra nu.

Ja, efter det träningspasset är det som sagt var ganska tyst och stilla i huset!

1:a för Vincent!

Vincent har tagit sin första 1:a i öppenklass Viltspår!

Höfter & Armbågar

Äntligen kom resultatet från SKK: höfter A och armbågar ua!

Av de syskon som röntgats hittills har alla varit fria. Två bröder är ännu inte röntgade, en i Sverige och en i Italien.

Träning för hundägare & hund

Anders Hallgren föreläste i Linköping igår; "Hundens psykologi och hundägarens..." Han var överaskande rolig - lite av en korsning mellan Mr Bean/Jonas Gardell/Matadoren i Tjuren Ferdinand.... Jag hade gärna velat ha lite mer fakta/undervisning men det får väl bli en annan gång. Det blev som sagt var många skratt. Naturligtvis kände jag igen mig i många av de parodier han gjorde av hundägare! Men det är väl bara att acceptera att man gör fel ibland när man tränar. Och annars också för den delen. Det är hårt att vara hundägare.

Vi tränade markeringar med Teo och en annan labb idag. Teo fick göra endel svårare markeringar, bland annat ett par som hamnade bakom ett litet berg. Det hade han förstås först lite svårt att förstå men löste det såsmåningom. Det är bra go i honom nu. Däremot verkade han helt plötsligt ha glömt bort det här med Linjetag. Hundägaren har väl gjort nå't fel förstås. Det är hårt att vara hundägare.

Annorlunda julgran

Gick ut i skogen för att lägga ett sök åt hundarna igår. Det gick riktigt dåligt skulle jag vilja påstå.

Teo fick börja och hittade en dummy men fick vind på något på vägen in och drog ut åt vänster. När jag sedan skickade ut honom nästa gång drog han ut till samma område och ringade in det mycket noggrant. Nu visste jag att jag inte lagt någon dummy där så jag gick ut lite i sökområdet för att visa honom på rätt väg. Det hjälpte inte. Inom 30 sekunder var han tillbaka i området till vänster och cirklade frenetiskt runt en gran. Snart började han stå på bakbenen och söka uppåt granen.

Någon fågelvänlig galning (som jag är nära släkt med) hade hängt upp slaktavfall i granen. Ja, precis. Slaktavfall. I granen. Toppen.

Semester & Vuxenhet

Som den ordentliga valp Teo är har han naturligtvis skickat sms varje dag under sin semester i skogen: ”Jag mår bra. Du behöver inte vara orolig, jag är vuxen nu så jag klarar mej. Kram Teo”

Själv håller jag också på att bli vuxen tror jag. Hemresan igår med alla förseningar var ju ett uppvaknande i sig. Jag och min ryggsäck har extremt många resmil på mätaren. Kanske alltför många? Igår insåg jag nämligen ett och annat. Spänningen finns inte där längre. Adrenalinrushen finns inte där längre. Och tålamodet, det finns definitivt inte där längre.

Maybe it is time to face the music;

I’m too old for this shit.

Storslam för Tassa & Mari

Mamma Tassa startade Ökl i Katrineholm i helgen med lyckat resultat. En 1:a och dessutom provbäst. Därmed tar de steget upp i elitklass även på jaktprov. Även priset för Bästa förare gick till ekipaget då Mari vann detta pris!

Skotträning & Dummies som attackerar

Skotträning har det hittills inte blivit så mycket av, men igår körde vi ett pass. Vi började med tre skott för Vincent och Teo. Vincent gjorde sin första skotträning inför Viltspårsstart och det var inga som helst problem. Teo däremot förväntade sig att något spännande skulle hända och pep tyvärr högljutt i de första skotten.

Efter en paus fortsatte vi med Markeringar med skott för Tom och Teo. Tom fick göra större delen av jobbet medan Teo bara fick hämta några och istället mest fick träna på att titta på och vara tyst.

Idag fortsatte vi med Markeringar med störning, den här gången utan skott. Teo skötte sig riktigt bra trots att pappa kastade störningsdummisar så att de ven runt huvudet på oss. Dummisarna kom lite väl nära mitt huvud ett par gånger tyckte jag. Det tror jag minsann inte var någon slump…

Yra, vingliga och inte så tuffa

I går fick Teo köra ett antal minnesmarkeringar i skogen och det fanns faktiskt inget att klaga på där - nu är det dags att göra dem lite svårare. Den andra hunden som var med lyckades missa dummyn jag viftade med och högg mej i handen istället. Det tog rejält och gjorde så ont att jag höll på att svimma. Men det kunde jag naturligtvis inte låtsas om så vi tränade vidare. Ju längre vi höll på desto mer yr och illamående blev jag av den värkande handen. Aj, aj det kostar på att vara tuff...

Teo är inte heller så tuff idag och tämligen så yr och vinglig. Jag lämnade in honom för röntgen på djursjukhuset i morse. Inga fel syntes på plåtarna men man vågar ju inte jubla förren slutresultatet kommit. När jag hämtade honom nu på eftermiddagen var han inte bara röntgad utan också färdigservad, både pedikyr och ögonspolning utförd. Enligt uppgift hade han även fått så mycket gos och kel att det ska räcka i en vecka... Självklart hade han också fått sitta i sin kompis Annikas knä när de sövde honom. Ja, det är inte konstigt att han älskar att gå dit!

Det gäller att ha koll på reglerna!

Vi hade besök på jobbet idag så det blev en lång dag för mig på jobbet och en lång dag för Teo ensam hemma. En kollega var snäll och gick hem till honom på lunchen. Efteråt klagade hon emellertid på att Teo var besvärlig för att han är alltför väluppfostrad; Hon hällde upp mat och han väntade, väntade och väntade. Han stirrade på henne. Hon stirrade på honom. "Men ät då!" Han stirrade på henne som om hon vore knäpp. Hon tyckte definitivt att han var knäpp. "Men ät då!" Såsmåningom gick det upp ett ljus för kollegan. Hon att hade glömt säga "Varsågod". Det gäller att ha koll på reglerna!

Dåligt väder & dåliga kläder

Pudeln Sixten som jobbar på bokhandeln på campus kom ut för en lekstund idag. Han hade förändrats sedan sist de sågs - nu är han ett år, stor, väldigt elegant och betydligt kaxigare! Men eftersom Teo inte utmanar eller besvarar dominansförklaringarna så blir det inget problem utan det blev lek när de första spänningarna gått över.

Efter leken åkte vi ut till brukshundklubben. Där blev det lite ofokuserad träning, mest för att sysselsätta Teo en stund. Vi körde lite Ut-tecken, Ligg-Stå i följd och Linförighet. Plötsligt öppnade sig himlen och regnet började vräka ner. Allt hann bli väldigt blött på den minut som det tog att ta sig till bilen. Uttrycket "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder..." är ju hur dumt som helst. Ösregn måste väl ändå rimligtvis räknas som dåligt väder? Och jag har för övrigt bra regnkläder. De ligger säkert där jag lade dem när jag flyttade in i den här lägenheten. Långt in i garderoben. Där ligger de ju bra. Nu ska jag hänga upp mina genomblöta kläder... Och i fortsättningen ska jag bara gå ut om det är sol.

En dag med polarna

Teo har ägnat dagen åt lek med polarna Albin och Valle. Vi tog även en sväng till sjön för träning. Det gick riktigt bra för Teo som fick hämta fyra markeringar på olika avstånd.








Valle & Teo

Jagad av Albin