För ett tag sedan fick jag anledning att fundera på hur jag själv agerar när jag ska skicka Teo på Markeringar som legat en stund, där annat hänt mellan kast och skick. Teo är ju en enkel hund på så sätt att han är väldigt lydig och om han förstår vad jag vill att han ska göra utför han uppgiften. Och omvänt; om han inte utför uppgiften är det nio gånger av tio för att han inte förstår vad det är jag ber honom göra. Graden av "will to please" hos Teo är högre än hos de flesta andra hundar jag känner. Jag kunde snabbt konstatera att jag inte i alla övningar är tydlig med vad jag vill att han ska göra, inte heller konsekvent i skicken.
Det har vi jobbat på de senaste veckorna. Markeringar som med oregelbundna intervaller vissa gånger har hämtas in genom självständigt arbete och andra gånger där jag bestämt vilken Markering som ska in. Det är ett privilegium att ha en sådan lydig hund som Teo, men det innebär också att jag som förare måste vara noggrann och exakt i det jag gör.
