Vakthund, Knähund & Apportör

Det har varit en aktiv julhelg med en intensiv blandning av middagar, gäster, godis, ridlektioner, drinkar, glögg, skogspromenader (jag stannade hemma i fotöljen framför brasan) och skratt. Teo har haft det lite jobbigt då han varit lite osäker och uppstressad över att ett antal gäster cirkulerat i ”hans” annars så tysta och stilla hus. Han har ideligen känt sig tvungen att larma högljutt, vare gång någon rört sig i huset – och hans matte har inte varit särskilt förstående över hans vaktbehov, särskilt inte nattetid. Följden blir att han söker mycket stöd och följaktligen placerar han sig i mattes knä varje gång tillfälle ges. Det är jättemysigt de första tre minutrarna, men sedan blir det lite tungt, jobbigt och obekvämt att ständigt ha en vuxen labrador i knät…

Juldagen fick knähunden jobba endel då vi hade en riktigt bra träningsdag. Vi började med en Walk up som sedan kombinerades med två målområden för Linjetag och några svårigheter som Markeringar i vass och övergångar över en väg och in på ett annat fält. Soya gick riktigt bra och Tom skötte sig faktiskt också med sin tillfälliga och mycket hårt arbetade förare. Teo var lite uppstressad och okoncenterad och fick därför jobba onödigt mycket för att lösa varje apport, men fick i alla fall jobbet gjort. Efter pausen fortsatte vi med långa Markeringar och lätta Dubbelmarkeringar – då hade Teo stressat av och fungerade bra.

Det var tre trötta men mycket nöjda labradorer och förare som avslutade träningen i skymningen, då en stilig dovhjortstjur med en rejäl hornkrona klev in på träningsfältet och påminde om att det nu var de vilda djurens tur att ta över fältet.



Albin & Teo klädde upp sig på julafton!