Trots att Teo både är nybadad och dessutom har lånat Toms röda julmantel (komplett med ullig krage och strassbälte) för att vara fin till jul, hamnar han onekligen lite i skymundan. Julafton är Toms show. Med en aktningsvärd ålder på nästan 8 år, är Tom en rutinerad paketöppnare. Han påbörjar arbetet redan tidigt på dagen. Tyvärr visar sig julklappen inte vara till honom, utan till mig – men det är inget som bekommer honom nämnvärt. Ett och annat olycksfall i arbetet får man ju räkna med.
Under middagen gör han regelbundna kontrollrundor till granen för att titta till julklapparna som ligger därunder. Kontrollerar så att inget försvunnit. Plockar om julklapparna lite efter hur han tycker att de bör ligga. Diverse tillsägelser från människorna i rummet stör inte. A dog has got to do what a dog has got to do, liksom. När Tomten väl kommer är Tom noga med att placera sig så att Tomten inte ens med bästa vilja i världen kan undgå att se honom. På ett avstånd av ungefär 2 centimeter från Tomten parkerar han. Där sitter han sedan förväntansfullt med tindrande ögon – precis som ett barn på julafton.